Illustration av Matthew Warlick.
För några veckor sedan kom Elosos senaste bok – Chock: I trettonde timmen – ut i butik.
För mig är detta ett extra roligt släpp. Oftast agerar jag bara redaktör och/eller projektledare för Elosos böcker, men denna gång såg jag till att vara med och skriva en hel del.
Det började med kickstartern till Skymningens fasor. Jag funderade på vad som skulle kunna funka som backarbelöningar. Något som var kort, men inte bara var som ett äventyr fast mindre. Vi hade redan pamflettäventyren till Call of Cthulhu Sverige, och jag ville att Chock skulle ha något eget.
Något jag tänkte på var att de flesta rollspelsäventyr aldrig kommer till användning. Har man väl kommit igång att spela ett äventyr eller en kampanj så gör man det ett bra tag, och då bidrar nya äventyr man läser inte så mycket. Man kan sällan använda det man läser här och nu*. Vad skulle man kunna hitta på som var genuint användbart?
Ungefär samtidigt som den här processen pågick spelade jag Chock med en av mina privata spelgrupper. De hade precis kört äventyret Skräcken på Wiiks herrgård och hade en traumatiserad tonåring på halsen – var skulle de göra av den? Jag improviserade fram ett vårdhem för barn vars föräldrar blivit uppätna av monster, och det slog mig som en plats som kunde vara användbar för andra spelgrupper, eftersom det inte är ovanligt att råka ut för traumatiserade barn i skräckrollspel. Detta blev också svaret på vad Eloso skulle hitta på till Chock: platser att använda under pågående spel.
Illustration av Richard Svensson.
Jag skrev två exempel på äventyrsplatser, eller Onda Platser som vi kallade dem: HVB Morteln och Wardtattles lada. Dessa publicerades i Fenix, sedan släppte vi tre Onda Platser till Skymningens fasor-kickstartern. Efter det hade vi även några gamla backarbelöningar som vi aldrig hunnit göra till Chocks första kickstarter, och de fick också ta formen som Onda Platser.
Några år senare satt jag och Nicklas Estberg och spånade på nya rollspelsmoduler till Chock. Vi insåg att vi redan hade åtta Onda Platser, som bara släppts digitalt, och beslutade att ordna fem till så att de skulle bli tretton stycken totalt. Detta blev I trettonde timmen, och inkluderar dessa platser:
St Viscanti pestkyrkogård: Skriven av Nicklas Estberg. Jag och Nicklas kände att boken behövde något “klassiskt”, och då blev en kyrkogård ett naturligt val.
Fridhems pensionat: Skriven av Gabrielle de Bourg, från första kickstartern. Spelledarpersonen Marie Franks utseende är baserat på skådespelerskan Elsa Lanchester, känd från Bride of Frankenstein.
Wardtattles lada: Skriven av mig. Texten kom till eftersom vi hade en oanvänd bild över på en läskig lada från arbetet med Chocks grundbok.
Hinsidans marknad: Skriven av Samuel Lowejko, till Chocks andra kickstarter. Samuel var med och skrev monster till Skymningens fasor, så det var naturligt att be honom bidra med en extra plats.
Aylins badhus: Skriven av Nicklas Estberg. Om vi med pestkyrkogården ville ha en klassisk plats så ville vi med badhuset ha något ovanligare.
Den nedsläckta ambassaden: Skriven av Anders Blixt, till Chocks första kickstarter. Är tänkt att fungera som en prolog till modulen Basker Blå.
Serverhall 13: Skriven av Björn Flintberg, till Chocks andra kickstarter. Den här sticker ut, eftersom det är den enda som är tydligt förankrad i en modern setting. Men det roliga med antologier är ju att man får en palett av olika smaker.
Köpstaden Gläntan: Skriven av Nicklas Estberg. En stor inspiration till Chock är äldre skräckfilmer, och i våra interna diskussioner kommer ofta Dawn of the Dead upp. Men istället för att bara göra en pastisch med zombier valde Nicklas andra monster.
Skuggan Långe: Skriven av mig. När arbetet på I trettonde timmen väl börjat testade jag olika platskoncept i min privata spelgrupp. Ett skepp som agerade högkvarter åt en kult var en av de platserna. En plats som inte kom med var ett annat högkvarter i form av en bank med tillhörande katakombsystem. Kanske om vi skriver I fjortonde timmen …
HVB Morteln: Skriven av mig. Vårdhemmet som jag använde i min egen kampanj och som blev startskottet till I trettonde timmen.
Herr Mogens viltmuseum: Skriven av Nicklas Estberg. Den här platsen är jag extra glad över, för den fick jag använda exactly as intended. Var i akut behov av en plats i min privata kampanj och valde viltmuseet på måfå och kunde använda platsen med minimal förberedelse. Berättar mer om den historien i I trettonde timmens förord.
Sångheden Rock: Skriven av Gunilla Jonsson och Micheal Petersén, till Chocks andra kickstarter. Monstret var från början en demon, men vi skrev om det eftersom demoner (och religiöst kodade monster) inte är ett koncept i Chock. Däremot finns det ju inget som hindrar att spelledarpersoner beskriver saker som demoner, in-game.
Flygfält P13: Skriven av Anders Blixt. Eftersom vi släppt Stunde Null för ett tag sedan bad jag Blixt skriva en plats som hade samma tema.
Om man vill veta ännu mer om I trettonde timmen har jag pratat om boken i både Finlir och Dead by Dice.
* Visst, på ett filosofiskt plan bidrar allt man läser till någonting i slutändan. Och man kan plocka detaljer från äventyr för att använda i pågående spel, men ni vet vad jag menar.