Varför gör jag en blogpost om den obkyra webbserien Irregular Webcomic, och att den nu har en kickstarter på gång? Det dyker upp en hel del kickstarters som jag, i egenskap av privatperson, är intresserad av att stödja men jag lyfter sällan fram dem här på bloggen. För det skall det krävas att jag har någon personlig koppling till verket eller projektet i fråga… vilket är exakt vad jag har till Irregular Webcomic.

irregular

Irregular Webcomic är den andra webbserie jag någonsin läste, och var den serie som fick upp mina ögon för smal akademisk humor. När jag var liten bestod humorserier av Knasen och Gustaf, vilket inte var mycket mer än tråkiga vitsar med fula teckningar man läste för att slippa läsa riktiga böcker. Det var inte förrän Irregular Webcomic jag förstod att man kunde vara rolig om ämnen som krävde något av dig som läsare, som Newton eller Shakespeare.

Hm… när jag tänker efter är det inte helt sant. Den första akademiskt intellektuella serien jag stötte på var nog The Far Side (eller Larson, som den fantastiskt nog hette på svenska). Men jag kanske var lite för ung för att förstå den då – Irregular Webcomic kom däremot vid precis rätt tidpunkt för mig.

Jag måste ta och skriva om The Far Side, och Kalle & Hobbe, någon gång i framtiden.

Tillbaka till ämnet.

Så Irregular Webcomic är viktig för mig som läsare, men jag har även en särskild relation som få är förunnade. Seriens manusförfattare – David Morgan-Mar – har nämligen skrivit manus till en av mina egna serier. Nummer 100, för att vara specifik.

David Morgan-Mars kickstarter – vilken samlar hans rollspelsserier med fantasy-tema från Irregular Webcomic – hittar du här.