En kväll med Bram Stokers Dracula

Denna gång blir det något riktigt obskyrt. Brädspelet Spelet ’En kväll med Bram Stokers Dracula’.

Det här spelet är gammalt och är från början av 90-talet. Det är inte som Monopol och andra storsäljare i att det ständigt säljs i nya upplagor och versioner. Det är svårt att få tag i. Då och då dyker det upp en upplaga på Blocket eller Tradera.

Lådans framsida

’En kväll med Bram Stokers Dracula’ (eller ’Dracula’ kort och gott) är som en blandning mellan Maffia och kurragömma. Man använder hela huset för att spela i (eller ens stora lägenheten eller gigantiska skuggiga lantstället) och använder enbart spelbrädet för att få olika uppdrag. Man har ett rum som startrum där brädet finns, spelarna får uppgifter som skickar den till olika delar av huset (till exempel att man skall gömma sig i en garderob) och detta utför man tills nästa spelomgång startar.

Brädet

Sa jag att spelet var gammalt? Det ingår kassettband i spelet. Omgångarna är tidsbaserade och man håller koll på deras längd genom spelmusiken som ingår. Under omgångarna spelas det läskig skräckfilmsmusik, men var tredje minut spelar kyrkklockar och det är signalen för alla spelare att det är säkert att ta sig tillbaka till startrummet.

Jag och min familj hade turligt nog flera Dracula-spel i vår ägo, så vi kunde ha kassettspelare utspridda på flera ställen av vårt hus för att få en härlig stereoeffekt. Det var ett stort besvär att synka dem innan digitalålder och krävde mycket skrikande och svärandes.

Spelet börjar med att en spelare dolt slumpas till att vara Dracula. Han eller hon får bita en annan spelare per runda (om han eller hon kan hitta eller jaga ifatt dem). Den bitna spelaren förvandlas till vampyr och får sedan bita nya spelare i kommande rundor. Detta leder till att det blir fler och fler vampyrer, och när det bara är några få människor kvar stannar spelet. Då avslöjas vilka som är vampyrer, och människorna får var sin chans att gissa vem som är Dracula. Gissar de rätt så vinner de, annars kastar sig vampyrerna över dem och Dracula vinner.

Inbjudningskort, kistor och huggtänder

Jag har många fina minnen från spelet. Jag har gömt mig längst inne i ett mörkt stall, med vampyrer bara några meter ifrån mig som letar efter mig och inte sett mig. Ett annat minne är när jag gömde mig under en säng och vampyrerna försökte lyfta bort sängen och jag i panik försökte hålla kvar den. Senaste gången jag spelade var det jag som var Dracula och då strök jag omkring i mitt hus källarkorridorer och la mig i bakhåll för intet ont anande spelare.

Spelet är, som jag har nämnt, gammalt och dras med vissa brister i design som ett nytt och modernt spel antagligen inte skulle ha. Till exempel är sättet man håller reda på hur många som är vampyrer respektive människor klumpigt. Den största bristen är dock att det är alldeles för lätt som människa få tag i vitlök eller kors, vilket gör en immun från vampyrer i en runda. Spelets stora styrka är just jakten och letandet och det faller lite på eget grepp om hälften av spelarna bär runt på vitlökar varje runda.

Sådana saker är dock enkelt att ändra på (Jag rekommenderar att köra med att bara en spelare kan få vitlök eller kors per runda), så därför har spelet mina blodigaste rekommendationer. Jag har sedan länge musiken i digital form och har planer på att lägga upp den på youtube inom den närmaste framtiden. Jag återkommer när det är avklarat.


Kommentarer

3 svar till ”En kväll med Bram Stokers Dracula”

  1. Spelet är fantastiskt!!
    Har spelat det en gång och har redan fått blodad tand för en omgång till (pun intended).
    Men jag vill inte riktigt hålla med om att det är för lätt att få varken kors eller vitlök. Möjligtvis när det började sina på människor, först då var det större chans att få det ena eller det andra.

  2. Profilbild för Lady Medusa
    Lady Medusa

    Håller med föregående talare, underbart spel ett av mina favoriter! 🙂

  3. Jag vill snart spela detta igen! På landet!!

☜ Tillbaka