Det kan vara stort att tro, men kortspelet Magic the Gathering var under lång tid den främsta av mina hobbies – mycket större än både tv-spel och rollspel.

Jag började 1995 med Fourth Edition (och missade tyvärr de fyra första coola expansionerna) och spelade aktivt till första Ravnica-blocket 2005. Jag spelade lite Magic Online ett tag efter det (typ upp till Lorwyn-blocket), men även det rann ut i sanden till slut.

På senare tid beklagar jag mig ofta över Magic och hur många brister det hade i sin design, men kan inte förneka att det förtjänade min kärlek tack vare att det var ett så roligt verktyg för självuttryck. De lekar man byggde sa något om vem man var, och trots att jag anser att andra kortspel (som Hearthstone och Android: Netrunner) egentligen är bättre spel så har Magic the Gathering en större tyngd. Det märks att spelet designades för över tjugo år sedan, vilket gör det klumpigt och slumpartat, men just dess historia och stora antal kort gör spelet mer lämpat som en kreativ spegel för din personlighet.

På grund av detta bönade och bad jag att få vara med i Geekpoddens senaste avsnitt om ämnet. Det var över ett halvår sist jag var med – resten av podden bor i Trollhättan och jag i Göteborg – men Magic the Gathering kunde jag bara inte missa.

Ni kan lyssna på avsnittet här.