Tag Archives: Terry Pratchett
How to be a GURPS GM
Jag har tidigare skrivit att det var rollspelet GURPS – Generic Universel RolePlaying System – som fick mig att fatta rollspel. Som barn plöjde jag igenom mina föräldrars rollspelssamlingar, men allt var så krångligt och läsarovänligt att jag inte kunde … Continue reading
The Science of Discworld II
Vad gör man när man har en helt unik bok, fast en gång till? I The Science of Discworld trodde folk att de skulle få en vanlig trist världsbibel om Skivvärlden som i detalj gick igenom de olika länderna hundraåriga … Continue reading
The Wee Free Men
Terry Pratchett har format min världssyn. Small Gods har fått mig att fundera över religion, Jingo om invandring och Night Watch om ondska. Trots att Terry Pratchett vid första anblicken är en liten rolig gubbe så är det en nattsvart … Continue reading
Night Watch
Egentligen avskyr jag den här boken. På pappret är det här den sämsta idén hittills: den mest realistiska av Pratchetts karaktärer, kommendör Samuel Vimes, skall resa i tiden. Nyss tog Pratchett oss upp i rymden, så nu är det bara … Continue reading
The Amazing Maurice and His Educated Rodents
Tills rätt nyligen arbetade jag som skolbibliotekarie. Detta är en typ av tjänst som de flesta bibliotekarier skyr som pesten eftersom man måste interagera med ungdomar – det värsta som finns – men för mig passade det som hand i … Continue reading
The Last Hero
Innan jag börjar prata om The Last Hero skulle jag vilja återvända lite till Carpe Jugulum. För mig blev det en speciell upplevelse, då det kändes som att det var boken som sade farväl till det gamla Discworld (med fantasy … Continue reading
Thief of Time
Förra gången läste vi The Truth, en av de bästa böckerna i Discworld-serien, och fortsätter direkt med Thief of Time … som också en av de bästa böckerna i serien. Det kommer vara en klump av bra böcker framöver. Det … Continue reading
The Truth
“What people think they want is News, but what they really crave is Olds.” Med denna bok — passande nog den tjugofemte i ordningen — känns det som att vi påbörjat en ny era. Det är roligt att diskutera eror, … Continue reading
The Science of Discworld
Man skall vara försiktig med sina önskningar. Jag har läst om tjugofyra Discworld-böcker. Trots att jag gillar dem kan jag inte blunda för6 att de börjar bli snarlika, och jag sitter där i min ensamhet och vill inget hellre än … Continue reading
The Fifth Elephant
Under min läsning av Discworld-serien har jag fått svårare att sätta ord på mina känslor. Eller så har känslorna haft svårare att komma upp till ytan. Man blir inte lika imponerad av de bra sakerna, för de har man sett … Continue reading
Carpe Jugulum
När jag började läsa Carpe Jugulum blev jag eld och lågor på ett sätt jag inte blivit med någon Pratchett-bok tidigare. De första Discworld-böckerna handlade egentligen inte om något viktigt. De handlade om Dungeons & Dragons och Elric. Det var … Continue reading
The Last Continent
Brevlådemun. I min familj är detta ett vedertaget begrepp: det är det ansiktsuttryck man har när man pressar ihop munnen till ett tunt streck och har en irriterad rynka mellan ögonen. Jag trodde att detta var något som alla sa, … Continue reading
Jingo
När jag var liten var Batman min stora hjälte. Han letade upp Onda Skurkar och slog dem på käften tills de lämnade tillbaka de pengar de stulit. Men desto äldre jag blivit, desto svårare har jag haft för att uppskatta … Continue reading
Hogfather
Nu har jag kommit så långt i min läsning av Discworld att jag måste fråga mig varför jag fortsätter. Självklart handlar det mycket om en trygghet och det säkra i att återvända till samma författares värld gång på gång. Men … Continue reading
Feet of Clay
Terry Pratchett är min favoritförfattare. Han är (i huvudsak) fantasyförfattare. Men trots detta har jag svårt för fantasy som genre, och föredrar Stiftelsetrilogin framför Sagan om Ringen. Det var inte förrän jag satte mig ner och läste om Feet of … Continue reading
Maskerade
När man blir tillräckligt känd så kommer det ett skede då folk inte längre vågar säga när man gör fel. Ens lägstanivå kan fortfarande vara mycket hög – det är därför man har blivit känd – men ens verk börjar … Continue reading
Soul Music
Jag tyckte inte om Soul Music när jag läste den som barn, och hade låga förväntningar inför denna omläsning. Men … jag blev minst sagt positivt överraskad. Det var svårt att sätta fingret på varför, för boken känns mer … Continue reading
Men at Arms
Vad är det som gör en berättelse bra? Och hur mycket dåliga saker kan en bra berättelse komma undan med? Jag har tänkt mycket på filmen Superman vs Batman på sistone. I striden mellan de två titelhjältarna har Batman övertaget … Continue reading
Terry Pratchett och stenåldern
Jag var nyligen med i Geekpodden för att än en gång – i egenskap av deras litteraturexpert – tipsa om böcker. Podden har en serie avsnitt som handlar om olika tidsepoker, och denna gång tog vi upp stenåldern, vilket var … Continue reading
Lords and Ladies
Vi har nu kommit till tredje häxboken*, och jag måste på en gång säga att jag är kluven. Tittar man på storyn kan man vid första anblicken säga att den är enkel. Alver, mer lika skitstövlarna från Shakespeare än hjältarna … Continue reading
Small Gods
Jag undrar vad Terry Pratchett hade skrivit om vår samtid ifall han fortfarande varit vid liv och vid sinnes fulla bruk. Alla generationer känner kanske likadant, men ibland är det svårt att inte tro att världens undergång står för dörren … Continue reading
Witches Abroad
Witches Abroad är tredje boken i häxserien. Magrat Garlick – den yngsta häxan med det sämsta självförtroendet – får ärva ett trollspö efter en god fe, men får också i uppdrag att resa till det exotiska landet Genua för att … Continue reading
Reaper Man
Denna gång har vi kommit till andra delen av böckerna om Döden, men istället för en lång sammanhängande berättelse (som i de flesta andra i serien) får vi två sammanlänkade berättelser. I min barndom satte bokens ena parti starka spår … Continue reading
Moving Pictures
På ett sätt är det väldigt lätt att förklara Moving Pictures: det är en humoristisk berättelse om hur filmkonsten kommer till skivvärlden och tar alla med storm. Alkemister har bildat en ny stad utanför Ankh-Morpork vid namn Holy Wood och … Continue reading
Eric
Jaaa… vad skall jag säga? Eric är inte sämre än Sourcery i alla fall. Men den är lätt en av de mest udda böckerna i serien. Den gavs från början ut på ett annat förlag, var illustrerad och mycket kortare … Continue reading
Guards! Guards!
Ankh-Morpork är den största och farligaste staden i världen, och en sak man har gjort för att stävja brottsligheten är att helt enkelt legalisera allt kriminellt. Tjuvarnas Gille är nu en del av stadsapparaten med kvoter på hur mycket brott … Continue reading
Pyramids
Förra boken av Pratchett, Wyrd Sisters, hade jag skyhöga förväntningar inför. Med Pyramids var det raka motsatsen. När min mor läste den högt för mig som barn tyckte jag den var trist och en av de sämre böckerna i serien. … Continue reading
Wyrd Sisters
Inför genomläsningen av Discworld var Wyrd Sisters en av böckerna jag såg mest fram emot. Jag har alltid hållit den i hög dager, och sett den som en av mina absoluta favoriter i serien. Men skulle den fortfarande hålla? Spoiler: … Continue reading
Sourcery
För några år sedan läste jag Discworld högt för min fru. Jag började med två första i Rincewind-serien – The Colour of Magic & The Light Fantastic – men valde att hoppa över Sourcery. Inför min omläsning här på bloggen … Continue reading
Mort
Terry Pratchetts tidigare böckerna har haft en säregen skärpa som fick dem att sticka ut från mängden, men det är inte förrän Mort det känns som att Pratchett för första gången hittat hem. Det är inte en omöjlig tanke att … Continue reading